Koode

Famtinki e Findinki

Toɓɓe ciimtol nde faabo Afrik

Toɓɓere ciimtol nde faabo afrik men heewi addande e ɗemngal fulfulde ɗo e laamorgo ŋen Nouakchott e nder leydi men Muritanie.

Eɓɓaango kuulal ko fewti e waylude mbaydi jaŋde e nder leydi men Muritani.

Eɗen puɗɗoro tonngude holi ko woni eɓɓaango kuulal?

Eɓɓaango kuulal “projet de loi” firata ko laamu e jaagorɗe mum nanondirii eɓɓude geɗel pewtungel e genndi, ɗoon noon ɗum nawee suudu genndi, sarɗiyankooɓe ƴeewto ngoota, so ɓurɓe heewde njahdi e yo geɗel ngel yawtinee, ɓenninee to diisnondirteeɓe e ko fewti e doosɗe, so tawaama luutndaaki doosgal leydi ndi ɗoon laawɗinee kuulal kuutorteengal ngal nganndu-ɗa so a yaɓɓii ɗum ñaawoore ina waawi faweede e ma.

E jonte jawtuɗe ɗe jaagorgal leydi toppitiingal jaŋde jaayni kuulal pewtungal e waylude mbaydi e ngaddudi jaŋde to bannge ɗemɗe.
En keɓaani yiyde kuulal ngal kono no wiyra “Kuulal ngal wiy ko ngam seerndude en e njiimaandi to bannge ɗemɗe e ittude pooɗondiral gonngal hakkunde ɗemngal frayse e arabeere e kadi ngam hokkitde ɗemɗe men genndiiji fotde mum en, yo ɗemngal arabeere wontu gootal janngirteengal maciyeeruuji scientique wonan’de ɓiɓɓe genndi Muritani fof.
Ɗemɗe keddiiɗe ɗe woni Fulfulde, soninke e wolof janngee tawa ko ngam waawde ɗemngal tan.
Kono ɗoo addii naamne keewɗe!

Mbele ɗemngal Arabe wonaa janankeewal no frayse ni wonan’de ɓaleeɓe Muritani?

E kadi eɗen nganndi Fulfulde, Sonike e Wolof fof mbinndirtee ko e alkule latin ɗe ndenndo-ɗen e ɗemɗe winndereyankooje ɓurɗe huutoreede, mbele wonaa ɗemngal arabe teelɗungal e alkule mum foti abbitaade e ɗeya tate so tawi ko potal e ngootaagu leydi yiɗaa?

Waɗde so en ɓetii maa en kumpito ngal ɗoo kuulal kuccam mum ko waɗtude ɓaleeɓe Muritani fof aarabeeɓe, gila e jaŋde, golle, jeewte…fof tawa ko e waawnere.
En mbaawaa wiyde noon ɗuum ko ko betti en nde tawnoo so en nduttiima gila 1960 nde keɓ-ɗen jeytaare fewde hannde laamu ngu waɗi waylo waylo keewɗo e ndiin mbaydi tawa fayndaare nde ko ɓurnude arabe e jaastin’de ɗemɗe men ɗe.
Hayso en nduuttiima e kuulal 6 e doosgal leydi Muritani wiy ko:
Ɗemɗe genndi ɗe ko Arabe, Fulfulde, Soninke e Wolof
Ɗemngal gollorteengal ko arabe.
Tee eɗen nganndi ɓaleeɓe Muritani ɓooyi haɓtaade yo ɗemɗe mum en keɓtine, janngee hono no ɗemngal arabe ni.
Ɓe njahdiino heen haa hedde duuɓi 1970 laamu ngu eɓɓi waɗtude janngin’de ɗuɗe leslese e ɗemngal fufulde wonan’de ɓiɓɓe fulɓe tawa fayndaare nde wonnoo ko so tawaama ina wona ɗum ɓeydoo yaajneede, ɗum jokkii fotde ɗuuɓi noogas caggal mum ɓe pini ɓe ndartini.
Fedde UNESCO e fedde wonnde genndiyankoore, mbaɗiino ɓeto ngam ƴeewndaade, tawi “taux de reussite” o ko fotde 85 e nder teemeedere 85%.
Humpitaade ɓe ɗum fof e yantude e yonta hannde ɗo wiɗtooji koll e won’de cukalel so janngii e ɗemngal mum ɓuri yaawde humpitaade so ɓe njiɗii waawnude en e momtude ko gon-ɗen ngam wontoyde ko ɓe njiɗi won’de, maataw mbiyen ko ɓe pellitii tan haŋkadi laawɗin’ɗe fenaande wonnoonde e nder leydi ndi mbele eɗen natta waawde woytaade…

Holi batte ngal ɗo kuulal e leydi ndi?

Ko ardii fof ngalɗoo kuula laati ko yaɓɓude ɓaleeɓe e nder leydi mum en, ɗum noon haysinno ko enen ngadotoo yiyde batte ɗe ko juuti ko fof ma ɓeydoy ceerungal hakkunde ɓiɓɓe genndi e faaɗeende.
Ndokken yeru e genocide 89,
waɗɓe ɓe miijanooki ɗee baɗte maa keɓe heen hannde.
Ko wonaa ɗum ko ngal kuulal ko ko momti leƴƴi men to banngeeji ɗii fof.
Ƴeewen tan no renndo men way famɗin’de ɗemɗe men nde tawnoo so a woni cukalel a ari nanata ko ɗemɗe goɗɗe, sa yeewti ɗemngal maa a fiyete, ɗum suka o haysinno o tinaani e nder makko o nanngata ko yeewtude ɗemngal makko ko huunde bonnde,ustana mbo hoolaare e hoore makko.
To fartannŋeeji, so sukaaɓe ɗiɗo janngidi oya arii ina waawi ɗemngal fuɗɗoriima janngude gannde, oya fuɗɗoroo ɗemngal yahdina heen ganndal eɗen nganndi ɓee ɗiɗo potata.
Waɗde fartaŋŋeeji maɓɓe to bannge reussite haa golle fotata.
Bannge goɗɗo o maa tonngu sukaaɓe heewɓe ɓe peertaani e njanngin ɗemɗe tee tawa ko seeɓɓe to bannge ñeeñƴe goɗɗe ina mbaawnoo waɗde heen ko mawnii.

Waɗde mbiyen ko ɓurti fof rufa.En mbaraama en taccinaama e genocide 89, en kaɗaama winnditaade e hitaande 2011,en mbittaama e banngeeji fof haa ɓee perii, ɓey nana ɗo keddi ina torka.

Banndiraaɓe fotde rokketaake, heɓtete.
Njuurnito-ɗen hol ko woni enene ŋakkeende men e ngalɗoo piggal ngal njaɓ-ɗen ina fawee e dow men.
Jogo-ɗen hoolaare e koye men, tiiɗe-ɗen koye men haa ɓurana en fof, ngooŋɗi-nen ɗemɗe men janngen-ɗe
Kolliten ko en ɓaleeɓe Muritaninaaɓe en ngontata arabeeɓe ha cay,kaɓo-ɗen kuulal 6 doosgal ndi, calo-ɗen ngoo eɓɓaango laawɗinee, ponnden heen nguurndam e maayde.
Ngati sa waasi ko ngo-nɗa a natti woodde.

On njettaama.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *